Börjar känna suget efter att skriva lite mer nu. Vet inte varför men det är som att jag längtar efter att få ur mig saker. Även om jag inte kommer öppna hjärtat fullständigt kan det vara skönt att ösa lite. Eller så är det bara det faktum att jag har ca 300 sidor att läsa och lära mig till på lördag eftermiddag och jag vill undvika det så länge som möjligt.
Jag har verkligen gått från överpresterande till nästan underpresterande. Jag orkar ingenting längre. Sover hela tiden om jag kan. Och även när jag inte kan. Somnar på bussar hela tiden och på föreläsningar, fast oftast bara en kortis. Jag vill träna men kommer mig inte för. Jag vill laga mat men orkar oftast inte. Jag känner ingen så slö som jag är.

Annars är livet inte så annorlunda sen sist. Jag lyssnar fortfarande för mycket på håkan, är lika nojig över framtiden och vill fortfarande inte iväg på långresor.